Roccat Vulcan 120 AIMO

Det ser ut som om Roccat har glömt bort att montera ramen runt tangenterna. Tangentomkopplarna är nämligen fullt synliga och sitter liksom ovanpå den aluminiumplatta som utgör tangentbordets stomme. Men så ska det vara och det är säkert fullt medvetet. Konstruktionen ger Vulcan ett ovanligt rått och industriellt utseende.

Eftersom det inte finns någon ram flödar ljuset från såväl tangenttoppar som tangentomkopplare. I ett vanligt tangentbord lyser lamporna uppåt, i Vulcan 120 AIMO strålar ljuset åt alla håll. Som vanligt med sådana här tangentbord kan ljuset ändras och styras via det tämligen omfattande drivrutinsprogram som hör till.

Även om man kan misstänka att Roccats främsta fokus med Vulcan 120 AIMO har varit utseendet, är detta faktiskt ett riktigt bra skrivredskap. Tangenterna reagerar prompt och exakt och även om Vulcan 120 AIMO har mekaniska tangentomkopplare är det inte lika stötigt att skriva på som traditionella mekaniska tangentbord. En fördel med att Vulcan 120 AIMO väger dryga kilot är att det står stadigt hur snabbt och hårt man än hamrar på tangenterna.

I det övre högra hörnet sitter det en stor svart ratt som är en volymkontroll för att styra ljudet i datorn. Ratten är lätt att hitta utan att släppa skärmen med blicken och den ger lagom motstånd när den vrids för att höja eller sänka ljudet. Det finns även en rad medietangenter som nås genom att FN-tangenten hålls nedtryckt.

Det följer med ett handledsstöd som klickas fast med magneter. Det sitter ordentligt fast och det hjälper till att ge en vettig arbetsställning för alla som skriver med alla tio fingrar och korrekt fingersättning. Tyvärr håller det inte samma klass som tangentbordet i övrigt. Det avlånga stödet i svart hårdplast är raka motsatsen till de mjuka handledsstöd som brukar höra till bättre tangentbord.

Roccat Vulcan 120 AIMO finns att köpa här via Prisjakt
Läs mer om Roccat Vulcan 120 AIMO

Conclusion